Aj aj ont ont

I onsdags morse gjorde jag något extremt klantigt. Jag ramlade i trappan. Jag hade halva dagen planerad. Efter lämning på dagis, så hade jag och Limpan tänkt besöka öppna förskolan och sedan hämtat ett paket på posten/ica. Så därför tog jag vagnen istället för bärsjalen. Och när jag bar ner limpan i liggdelen, så lyckades jag på något sätt missa sista trappsteget och snubblade så foten bara vek sig under mig. Både jag och vagnen (och Linus) for i golvet. =( Men Linus klarade sig oskadd...han bara fortsatte att sova! ~fniss~ Men jag blev sittande en stund för att känna efter hur det gick. Sen kom Emil in (han hade hade gått ut i förväg) och undrade vad vi gjorde på golvet? Nåväl, det kändes hyfsat bra ändå så vi haltade iväg till dagis. När jag var på väg hem, så funderade jag på om jag skulle gå till öppna förskolan i alla fall (för så himla ont gjorde det ju inte i foten). Men strax innan jag kom till vårt hus, så insåg jag att det inte skulle funka. Jag fick ringa min sambo och be honom komma ner och bära upp Limpan (mig ville han inte bära...*hrmpff*). Sen gick resten av onsdagen åt till att sitta still med en svullen fot. =( Jag hade så ont så jag nästan fick tårar i ögonen. Det var lika bra att inse att vår Stockholmsresa nu till helgen inte skulle bli av. Men på torsdagen kändes det lite bättre i foten, så jag fixade att halta bort till dagis och lämna Emil + gå på utvecklingssamtal. Men sen var det bara att halta hem igen. Fast idag har jag orkat gå lite mer, men jag skulle nog aldrig orka "springa runt" i Stockholm. Så min sambo åker upp (ner? Jag lär mig aldrig åt vilket håll det ligger härifrån sett...) ensam imorgon. Så jag & Emil ska adventspynta lite istället. =) Så det var kanske meningen att vi skulle vara hemma.